känslor.

känslor om tomma sängar

känslor om regn som faller

känslor om solen som skiner

känslor om krutet i hjärtat

det trummar på fönstret, regner faller hårt mot hinnan

hinnan runt hjärtat som formar en knuten näve

en knuten näve mot allt som är svårt

allt som är svårt bildar en mur

en mur som stänger luften, ljuset, ansikten

utanför hörs sirener och skrik

innanför står jag

alltså, this is the deal -

Jag behöver armar om mig nu, starka varma armar som luktar trygghet.

en doft av dior higher energy . det är PRECIS vad jag behöver nu.

så, ?

 jag vill skrika "SE MIG! SE MIG FÖRHELVETE". du vet, dom tittar men ser inte. jag har hjälp,jag har mer än de flesta, kärlek hemifrån, haft vänner hela livet. men det har inte räckt, är det något fel på mig? seriöst fel? det verkar vara så. för hur kan det komma sig att en person som verkligen fått kärlek, inte kan få den att överleva, inte riktigt kan känna den. missförstå mig inte, jag kan känna den från mina föräldrar, det är mer än de flesta kan. jag vet inte hur jag ska skriva egentligen. Varför gråter man sig till sömns varje natt, när man egentligen inte har något att gråta över ?

fan, jag låter som en lipsill, och det kanske jag i och för sig är. det är tomt, kallt och ensamt i mig. likgiltighet och uttryck utan känsla.hjärtat slår men resten är dött? förstår du ?...

jag borde ha gått vidare för längesen. men jag har aldrig känt någon sådan stark känsla som den.den känslan av värme, att tillhöra något, kärleken en blick kan visa. och den personen visade mig det men sen tog det bara slut. jag repeterar, repeterar och repeterar. borde släppa taget, och det har jag väl gjort till en viss del, jag är inte kär men jag älskar, åh vad jag älskar den personen. du kan inte tänka dig hur ont det gör att älska. på riktigt, villkorslöst, utan några som helst hämningar. att leder till den personen och jag vill inte ha det så längre, för jag har insett(tror jag. . .) att den personen aldrig mer kommer vara min. jag vill bli fri. men innerst inne vill jag vara nära. jag vill inte vara såhär.

Man vill bara att någon ska se en, säga hej och krama om en hårt och länge och le på riktigt.

vart är mina kompisar? är det jag som drar mig ifrån dem?

jag har noll koll på läget, är bara ensam. kan jag lugnt konstatera.

jag är rätt trött på mig själv också.

bon soir

you walk the surface of this town
the high heels above the ground
and high horses that we know
keep us safe until the night

det bara snurrar typ, liksom.. ?

jag vill inte vara ensam.

dry my eyes'

har inga mer ord

Har nyss sett fråga olle-dokumentären på kanal 5. den var riktigt bra faktiskt, man blev rörd av de medverkande. De 2 äldre personerna var så härliga, tänk att det verkligen varit olagligt att visa sin kärlek och kunna vara öppen med sig själv. tänk att det fortfarande kan vara så svårt för folk att acceptera människor i dagens samhälle. jag blir uppriktigt förbannad när jag hör om misshandel, mobbing etc mot dessa personer, bara för att de har en annan läggning än den som anses vara "normal". helt obegripligt! tur att det går åt rätt håll iallafall och jag hoppas att alla i framtiden kan vara stolta för den de är och visa sin kärlek, även om man gillar killar, tjejer, kill-tjejer,tjej-killar etc !

stand up for your rights!

***

tänk att jag inte ens kan gå och handla längre utan att gripas av panik för att jag glömt en sak. JAG VILL INTE DET. this was never the way I wanted. vet inte om jag ska ta upp tabletterna igen, verkar ju vara enda lösningen, men jag VILL INTE. jag ska kunna leva och andas utan dom, FATTTTTTTTA.

my head gets so confused, heart's racing to the roof, the sweat is pushing through, not again, the tears is streaming down my cheeks.

och hur kan det komma sig att man inte får någonting ut av terapi. eller ja, jag slutade skada mig själ, det var det enda. hatet, självförakten, ångesten, gråten, skriken, ensamheten är kvar. men det är inte mitt slut, jag vill klara mig utan det, utan hjälp och stå på egna ben, vill kunna gå till ett jobb som alla andra och klara av dagen och komma hem och känna mig nöjd. inte förstörd och trasig och gå hem vid lunch för att sedan inte komma tillbaka. Ge mig luft att andas i den friska världen, den klara kärleken, där luft är på riktigt, och tårar torkas bort.

I WON'T LET THE SUN GO DOWN ON ME